Samuel August Ericsson föddes den 5 januari 1875 på Hamphorfva i Pelarne socken och levde större delen av sitt liv som arrendator på gården Näs utanför Vimmerby. Som far till Astrid Lindgren och central gestalt i hennes litterära värld har hans liv väckt intresse hos läsare och litteraturforskare världen över.
Tillsammans med hustrun Hanna Jonsson byggde han under mer än fem decennier ett hem som präglades av småländsk bondetradition och en synlig kärlek som sällan skådats på den tiden. Hans historia lever vidare inte bara genom sin berömda dotter, utan också genom brev, fotografier och dagboksanteckningar som bevarar bilden av en man rotad i sin bygd.
Vem var Samuel August Ericsson?
Samuel August Ericsson kom från enkla förhållanden som son till Ida Ericsson i Pelarne. Han beskrivs i källor som torpare från Sevedstorp och arrendator, vilket innebar att han brukade jord som tillhörde prästgården men inte ägde den själv. Denna livsform var vanlig i Småland under 1800- och 1900-talet och satte djupa spår i den kultur som senare skulle återfinnas i hans dotters böcker.
- Föddes i Hamphorfva i Pelarne socken och växte upp som torpareson från Sevedstorp
- Arrenderade prästgården Näs där han levde från 1905 till sin död 1969
- Förälder till fyra barn, däribland författaren Astrid Lindgren
- Sonen Gunnar blev riksdagsman för Bondeförbundet
- Levde ett 56 år långt äktenskap präglat av kärlek och gemenskap
- Skildras i dotterns kärleksbiografi från 1973 baserad på familjens arkiv
- Begravd i Vimmerby landsförsamling efter ett liv i jordbrukets tjänst
| Faktum | Detalj | År |
|---|---|---|
| Född | Hamphorfva, Pelarne | 5 januari 1875 |
| Mor | Ida Ericsson | – |
| Första möte med Hanna | Vimmerby-trakten | 1888 |
| Vigsel | Pelarne kyrka | 30 juni 1905 |
| Bosättning | Gården Näs (arrendator) | 1905 |
| Sonen Gunnar född | Blir senare riksdagsman | Juli 1906 |
| Dottern Astrid född | Anna Emilia Lindgren | 14 november 1907 |
| Dottern Stina född | Stina Hergin | 1911 |
| Dottern Ingegerd född | Ingegerd Lindström | 1916 |
| Makan avlider | Hanna Jonsson | 1961 |
| Avliden | Näs, Vimmerby landsförsamling | 29 juli 1969 |
Samuel August Ericssons familj och koppling till Astrid Lindgren
Barnen på gården Näs
På gården Näs föddes fyra barn till Samuel August och Hanna. Äldste sonen Gunnar Ericsson kom till världen i juli 1906 och valde senare en politisk bana som riksdagsman för Bondeförbundet. Han representerade samma småländska marknad som hans far brukade, men i rikspolitiken snarare än på åkern.
Den andra i syskonskaran, Astrid Anna Emilia, född den 14 november 1907, skulle komma att förändra Sveriges litterära landskap. Astrid Lindgren blev en av världens mest översatta författare, och hennes barndomsminnen från Näs präglade verk som Barnen i Bullerbyn och Emil i Lönneberga. Ytterligare två döttrar, Stina (född 1911) och Ingegerd (född 1916), kompletterade familjen.
Gunnar Ericsson, Samuel Augusts äldste son, gick sin egen väg inom politiken och blev riksdagsman för Bondeförbundet, vilket visar på den sociala rörlighet som fanns även inom arrendatorfamiljer under det tidiga 1900-talet.
I blickfånget hos världen
Genom Astrid Lindgrens pennvältande framgång kom Samuel August att inta en unik plats i kulturhistorien. Han representerar inte bara en enskild småländsk bonde, utan blev genom dotterns skildringar en arketyp för den jordnära, visande och kärleksfulle fadern. Astrid Lindgren beskrev själv sin barndom som att ha fötts ”i ett gammalt rött hus omgivet av äppleträd”, en bild som miljontals läsare världen över kommit att förknippa med svensk idyll.
Äktenskapet med Hanna Jonsson
Första mötet 1888
Samuel August och Hanna Jonsson möttes första gången 1888 i Vimmerby-trakten, när han var tretton år gammal och hon nio. Detta möte skulle visa sig bli starten på en livslång relation. Hanna, född 1879 i Pelarnehult (även kallat Hult), tillhörde samma socken och delade Samuel Augusts bakgrund i det småländska jordbruket.
Fem decennier på gården Näs
Den 30 juni 1905 vigdes paret i Pelarne kyrka och flyttade samma år till gården Näs där de arrenderade prästgårdens jordbruk. Här levde de tillsammans i över femtio år, fram till Hannas död 1961. Deras förhållande beskrivs som en kärlekshistoria som sällan skådats, präglat av ömsesidig respekt och glädje åt det enkla livet på landet.
Astrid Lindgren baserade skildringen av sina föräldrar på brev, foton och dagböcker som hon samlade i verket Samuel August från Sevedstorp och Hanna i Hult, publicerat 1973.
Medan födelse- och dödsdatum är väldokumenterade, finns begränsad information om Samuel Augusts eventuella syskon och barndomshem före flytten till Näs i tillgängliga källor.
Kronologisk återspegling av livet
- : Samuel August Ericsson föds på Hamphorfva i Pelarne.
- : Hanna Jonsson föds i Pelarnehult.
- : Samuel August och Hanna träffas första gången i Vimmerby-trakten.
- : Vigsel i Pelarne kyrka och flytt till gården Näs.
- : Sonen Gunnar föds.
- : Dottern Astrid föds.
- : Dottern Stina föds.
- : Dottern Ingegerd föds.
- : Hanna Jonsson avlider.
- : Samuel August Ericsson avlider på Näs.
- : Astrid Lindgren publicerar boken om sina föräldrar.
Vad historien vet och vad som förblir osagt
Fastställda fakta
- Födelsedatum och ort (5 januari 1875, Hamphorfva)
- Föräldrarnas namn (mor Ida Ericsson)
- Vigseldatum och ort (30 juni 1905, Pelarne kyrka)
- Alla fyra barnens födelseår och namn
- Dödsdatum och plats (29 juli 1969, Näs)
- Arrendatorställning på Näs
Oklara detaljer
- Faderns identitet nämns inte i tillgängliga källor
- Eventuella syskons exakta antal och namn
- Daglig detaljrikedom i livet på Näs före 1905
- Exakta kyrkboksreferenser för vissa händelser
Samuel August Ericssons plats i Smålands kulturhistoria
Samuel August Ericsson representerar en generation småländska arrendatorer som formade den svenska landsbygden under industrialismens genombrott. Hans liv som jordbrukare vid sekelskiftet 1900 speglar den övergång från livegenskap till modernare jordbruksmetoder som präglade Sverige. Genom dotterns litterära gestaltning har han blivit en symbol för den jordnära visheten och den genuina småländska karaktären.
Gården Näs, där han levde och verkade, är idag en viktig del av Sveriges litterära arv. Den röda stugan omgiven av äppleträd som Astrid Lindgren beskrev har blivit en nationalsymbol för svensk barndom och sommaridyll. Att besöka Vimmerby och trakten kring Näs är för många att stiga in i världen som Samuel August och Hanna skapade för sina barn. För den som vill utforska liknande familjehistorier inom svensk kultur kan även Pernilla August Barn Fakta, Tidslinje och Rykten vara av intresse.
Källorna till berättelsen
Informationen om Samuel August Ericsson bygger till stor del på hans dotters bok Samuel August från Sevedstorp och Hanna i Hult från 1973, där Astrid Lindgren använde familjens brev, fotografier och dagböcker. Genealogiska uppgifter kompletterar bilden, där Ancestry och svenska kyrkböcker verifierar grundläggande livsdata.
”Vi tog det från början – från november 1907, då jag föddes, i ett gammalt rött hus omgivet av äppleträd, andra barnet till bonden Samuel August Ericsson och hans hustru Hanna, född Jonsson. Gården hette Näs och låg inte långt från den lilla staden Vimmerby i Småland.”
— Astrid Lindgren
Sammanfattning
Samuel August Ericsson (1875–1969) var en småländsk arrendator som genom sin roll som far till Astrid Lindgren gått till historien som en av Sveriges mest kända litterära fäder. Tillsammans med hustrun Hanna Jonsson skapade han ett hem på gården Näs som inte bara fostrade fyra barn, utan också gav näring åt berättelser som nått läsare över hela världen. Hans liv illustrerar den småländska bondesamhällets styrka och värderingar under 1900-talets första hälft. För den som vill utforska liknande familjehistorier inom svensk kultur kan även Pernilla August Barn Fakta, Tidslinje och Rykten vara av intresse.
Vanliga frågor
Vem var Sture Lindgren?
Sture Lindgren var Astrid Lindgrens make och därmed Samuel August Ericssons svärson, inte hans son. Han var far till Astrids barn.
Var ligger Sevedstorp?
Sevedstorp ligger i Pelarne socken i närheten av Vimmerby i Småland, och var platsen där Samuel August växte upp som torpareson.
När gifte sig Samuel August och Hanna Jonsson?
Paret vigdes den 30 juni 1905 i Pelarne kyrka i Småland.
Hur många barn hade Samuel August Ericsson?
Samuel August och Hanna fick fyra barn: Gunnar (1906), Astrid (1907), Stina (1911) och Ingegerd (1916).
Vad arrenderade Samuel August på Näs?
Han arrenderade prästgårdens jordbruk, vilket innebar att han brukade marken men ägde inte gården själv.
När dog Samuel August Ericsson?
Han avled den 29 juli 1969 på gården Näs i Vimmerby landsförsamling, Kalmar län.
Vilken bok skrev Astrid Lindgren om sina föräldrar?
År 1973 gav hon ut Samuel August från Sevedstorp och Hanna i Hult, en kärlebsbiografi baserad på familjens brev och fotografier.
Vem var Samuel Augusts mor?
Hans mor hette Ida Ericsson. Faderns namn nämns inte i tillgängliga källor.